Dress to Impress: snörlivet

Stockholm Fashion Week har anlänt och det tänker vi uppmärksamma här på bloggen! Under veckan kommer vi posta en serie inlägg på temat 'Dress to Impress'. Och först ut är snörlivet, en mycket viktigt del av varje garderob.

Någon form av styvade klänningsliv hade funnits sedan början på 1500-talet, men mot 1600-talet blev lösa snörlivt populära. Till en början var styvnaderna till för att förhindra att det dyrbara klänningstyget blev rynkigt, men snart gick det över till att forma kvinnors kroppar efter den moderiktiga siluetten.

British stay, 1660s-1670s, Victoria & Albert Museum

 

Rosa silke har här sytts ihop med ett linnetyg; för han sydde man smala kanaler längs med snörlivet. I dessa kanaler stoppades valben, eller bard från bardvalen som det egentligen är. För att förhindra att snörlivet inte sprack i sömmarna under det hårda trycket, så förstärktes sömmarna med korsstygn och det doldes sedan av de dekorativa ripsbanden.

Detail of stays, 1660s-1670s, Victoria & Albert Museum

 


Snörlivet har små sydda öglor längs med axelbanden och ärmhålen där de raka ärmarna kan snöras fast med dekorativa band.


Bilderna och informationen kommer från Victoria & Albert Museum, och Underkläder av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen (Signum, 2008)

Veckans outfit- fransk flärd

Det har blivit dags för veckans outfit och denna gång har vi fallit för fransyskan Francoise Madeleine Claude St. Gérans granna uppenbarelse. Hon ses här avbildad till häst med det kungliga slottet Versailles och dess stall synliga i bakgrunden. Madame La Comtesse de Saint Géran som hon också kallades, visar inte enbart hur modemedveten hon är i sitt val av riddräkt utan också vilken skicklig ryttarinna hon är som ledigt och elegant tyglar den stegrande hästen med endast en hand.

Porträtt
Madame La Comtesse de Saint Géran, 1670-tal, Skoklosters slott.
a

Enligt det franska hovets sed bär grevinnan en kort rock eller jacka kallad justaucorps, här i svart med guld- och silverbroderier, över en röd brokadklänning, båda fodrade med grönt tyg. Hästens röda schabrak, prytt med blåa rosetter som går igen i grevinnans dräkt, skyddar kjolen från djurets svett. Runt halsen har Francoise knutit en spetshalsduk och på huvudet bär hon en pälsbrämad mössa prydd med ett smycke mitt fram.

Tavlan finns i Skoklosters slotts samlingar tillsammans med ytterligare fem liknande porträtt föreställande Ludvig XIV:s amasoner.

Skor

Ingen outfit är komplett utan ett par skor och så här en fredag har vi två exempel från Victoria & Albert Museums samlingar både för den partysugna fashonistan och den som föredrar hemmets lugna vrå.


En hemmakväll på 1600-talet innebar inte raggsockor och fredagsmys i soffan, den modemedvetna kvinnan bar istället exklusiva tofflor i dyrbara material. Detta magnifika par engelska tofflor med silver-och silkesbroderier på siden var tänkta att bäras inomhus tillsammans med en informell dräkt, exemplevis en nattsärk.

Pair of shoes
Tofflor, 1660-1670-tal, Victoria and Albert Museum

Broderierna är upphöjda för att få en tredimensionell effekt och tofflorna saknar häl. Den fyrkantiga tån är typisk för perioden och något längre än själva sulan. Klacken är tillverkad i trä och klädd med läder.
Tofflor, 1660-1670-tal, Victoria and Albert Museum

För den vars fredagskväll krävde en mer officiell klädsel kunde dessa röda skor vara ett alternativ. De är, precis som tofflorna, enbart tänkta för inomhusbruk och alltså inte promenadskor.
Pair of shoes
Skor, 1670-tal, Victoria and Albert Museum

Ovanlädret är tillverkat i färgat, fint getskinn som har dekorerats med flätade silkestrådar, påsydda tätt intill varandra. Skorna har en spetsig fyrkantig tå typisk för 1670-talet och knyts med band som bildar en dekorativ rosett.

Pair of shoes
Skor, 1670-tal, Victoria and Albert Museum

Symaskinen



Innan vi fortsätter med redovisningarna av våra framsteg med klänningarna är ett par ord om tillkomsten av syjuntan på sin plats. Flera av oss bär sommartid historiska dräkter som arbetskläder och då dessa inte alltid har den optimala passformen uppstod idén att sy upp egna klänningar. Dessutom är några av skapelserna tänkta att användas då det träds ut i dans, givetvis barock sådan. Därmed är dräkternas funktionalitet av högsta vikt- vi har tyvärr inte påklädare som kan hjälpa oss på och av med kläderna på jobbet utan måste exempelvis  kunna snöra dräkterna själva, varför alla har snörning fram. Vi syr alltså inte exakta kopior av 1600-talsdräkter för hand efter historiska mönster. Vi har istället tagit fram historiskt korrekta modeller av klänningar, där vi anpassat vissa detaljer som skärningen på ringningen för att vi ska kunna lyfta hela armen till axelhöjd och inte enbart kunna böja den i armbågen som vissa adelsdamer gjorde när det begav sig. Så långt det är möjligt och ekonomiskt rimligt använder vi oss av naturliga tyger såsom siden, ylle och linne, men får hitta en modern ersättare för valben att styva liven med.

Symaskinen då? Den är ju inte historiskt korrekt, men eftersom vi inte är sömmerskor till yrket, inte har samma kunskaper eller färdigheter och inte har lika mycket tid som skräddarna på 1600-talet till förfogande, syr vi på maskin. Allt var faktiskt inte bättre förr och hade man haft symaskiner för 350 år sedan hade man inte tvekat att använda sig av dem!

Ett nytt liv!

Medan flera av oss har bestämt sig för att gå grundligt till väga i sitt klänningssömmande, med research, mönsterkonstruktion, färg- och tygval, har jag valt att gå den lata vägen och klä om en redan befintlig korsett med ett nytt fint tyg. Jag ska få ett nytt liv, helt enkelt!
Men vägen dit är ändå lång, först måste det gamla tyget sprättas av och tas isär för att kunna användas som mönster och sedan skall det nya tyget klippas till. Jag bävar för att sätta saxen i sidenet, tänk om det blir fel! Tur att vi har god support av varandra. Håll mig i handen, girls!

Tyget till det gamla livet skall bli mönster till det nya.

Den ryska konsten kom emellan.

Vintern kom till Stockholm igår och vi hade vårt andra symöte. Tyvärr blev syjuntan inte så lång då två i gruppen beslöt sig för att besöka utställningen ”Peredvizjniki–
banbrytare i ryskt måleri” på Nationalmuseet. Det skulle inte bli ett långt besök men tyvärr tyckte hela Stockholm också att det var en bra idé att gå dit på den allra sista dagen som den visades. Konstigt förresten hur en utställning som inte visar konst målat på 1600-talet kan dra mycket folk ;).

http://www.nationalmuseum.se/sv/Utstallningar/Tidigare/Peredvizjnikibanbrytare-i-ryskt-maleri/


Vi hann emellertid med att sy en toall till livet eller i alla fall klippa ut bitarna (en toall görs i ett ”skräp”tyg efter mönster för att kunna justera passformen). Att sy den fick vi som hemläxa. Vad gäller sykunskap är vi en blandad grupp, för vissa gick säkert läxan som en dans med för andra började uppdraget med att ta fram instruktionsboken till symaskinen för att kunna trä den. Men titta det blev ju bra ändå!!! (fler bilder från sykvällen kommer att komma)



Veckans outfit

Det tidiga 1600-talets officerare värjde inte för prunkande färger och deras stilsäkra kombinationer får klädvalen hos dagens modemedvetna män på http://www.thesartorialist.com/ att te sig som tråkiga, ängsliga och fantasilösa. Därför är det ännu en herre som får stå för veckans outfit denna söndag: Claude Gehardt de Laval, kapten i Gustav II Adolfs armé, här avbildad av Günther Kraill år 1623.

Claude bär dagen till ära ett par skor med klack och skorosor, som på undersidan döljer två band med vilka man knyter skon. På benen bärs exklusiva, gula strumpor, förmodligen i siden, med sirliga mönster broderade vid vristen. Dessa matchas med blåa knärosor som även fungerar som strumpeband, försedda med dyrbara spetsar. Enligt det tidiga 1600-talets mode är de röda pluderhosorna korta och pösiga, med påsydda guldgaloner. Den röda tröjan har moderiktiga slitsade ärmar så att det blå fodret lyser igenom och kompletteras av krage och manschetter i spets. Över tröjan bär Claude ett älghudskyller samt gehäng till värjan vars fäste syns vid vänster höft. I höger hand håller han en hatt med platt kulle, stort brätte och plym- Gustav II Adolfs bidrag till modehistorien.


Porträtt, man


Claude och hans vapendragare finns att beskåda på Skoklosters slott.

Toffelhjälte

Idag bjuds det på ögongodis i form av hjältekonungen Gustav II Adolfs mindre kända sida- nämligen hans tofflor.

Först en halvtoffel i silkessammet med guldband och 4,5 cm klack:
manstoffel

Samt ett par orientaliska tofflor i saffian med guld- coh silverbroderier, utan klack:

toffel, orientalisk
Båda paren  finns i Livrustkammarens samlingar och bilderna kommer från museets databas.

Veckans outfit

Ingen modeblogg är komplett utan en "veckans outfit" och vi inleder med en magnifik dräkt buren av modelejonet Karl X Gustav i samband med dennes kröning år 1654. Dräkten, införskaffad i Frankrike, består av en tröja (jacka) och ett par byxor i guldlamé helt täckta av gudlbroderi och knäpptes med 140 diamantknappar. Till dräkten bars ursprungligen en kappa i samma material, som senare syddes om till en mässhake. Outfiten kompletterades av ett par röda taftunderbyxor samt silkesstrumpor i samma färg, sko- och strumpeband av gyllenduk, ett guldbroderat gehäng, vita handskar med gyllenduksfodrade kragar, en panasch (plym) av röda, gulbruna och aurorafärgade fjädrar, förgyllda sporrar samt en värja med förgyllt fäste. Det var nog många som suckade och drog efter andan i hänförelse över kungens gyllene uppenbarelse i Rikssalen på Uppsala slott på kvällen den 6 juni 1654, men förmodligen även en del som avundsjukt sneglade på guldbroderierna och surt muttrade något om kungens imponerande kroppshydda.

Dräkten finns idag att beskåda i Livrustkammaren och mer utförlig information om dräkten hittas i museets databas, där även dessa bilder kommer ifrån.

Samt tröjan:


tröja kröningsdräkt guld

byxor kröningsdräkt guldlamé

Kunglig brudklänning a´la 1600-tal

Så här beskrivs Hedvig Eleonoras brudklänning då hon gifte sig med den svenska kungen Karl X Gustav 24 oktober 1654. En klänning av vit, blommönstrad sidendamast, med dekor av sex rader silverspetsar mitt fram och tre rader utmed klänningens nederkant. Modernt snitt för sin tid med djupt dekolletage, korsetterat liv och halvlånga ärmar. Förutom denna hade hon 22 klänningar med sig i sin brudkista.



Informationen kommer från boken "En brud för kung och fosterland" av Lena Rangström (Livrustkammaren, Atlantis 2010)

Bilden från Karl X Gustav och Hedvig Eleonoras bröllop är målad av Juriaen Ovens och tillhör Nationalmuseet och är hämtad från denna länk
http://emp-web-22.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=direct/1/ResultDetailView/result.inline.detail.t1.collection_detailInline.$TspImage.link&sp=13&sp=Sartist&sp=
SelementList&sp=0&sp=0&sp=999&sp=
SdetailView&sp=0&sp=Sdetail&sp=1&sp=T&sp=0&sp=SdetailView&sp=4

In the beginning...

...there was silk.

This is the story of 5 ladies, 4 dresses and one old, reliable sewing machine.



What can you create with silk, laces, pearls and linen? Dreams. Dreams of beautiful baroque dresses.

Which is exactly what we have set out to do.

To begin, we started looking for inspiration, choosing to focus on the sencond half of the 17th century. We stumbled across an online gallery of beautiful portraits (http://www.gogmsite.net), but also interesting sites such as this one, http://www.metmuseum.org, where we found some interesting Dutch paintings from our chosen period.
As we looked into what the common woman wore, this article (http://www.reconstructinghistory.com/articles/17th-century/a-survey-of-common-womens-clothing-1660-1680.html) proved a useful starting point. 




After quite a few indecisive looks and confused decisions, we finally managed to decide on what kind of dresses we want to make. The ideas were out on paper and these are the dresses we will make from scratch.



Next on the agenda was making sure everyone's sewing skills were dusted off and polished. Therefore a nice little "can-you-sew-in-a-straight-line" test were conducted - and we're glad to say that we all passed with flying colors!




Soon sketches and ideas will turn into patterns....

Begränsningar, begränsningar....

När man så gärna skulle vilja ha lite av allt, blir ofta lätta beslut till svåra frågor.
Med all våran inspiration sprudlade idéerna, och det hade varit enkelt att skapa ett par klänningar var. Men vi måste böja oss för Begränsningarnas och Vettes guddina.
Hennes fasta grepp har fått oss att sålla mellan olika snitt, dekorationer och material, och till slut har vi fastslagit idéerna för våra blivande kreationer. De fick samlas på skissbordet och det här är resultatet!




och så var vi igång......

Jaha då har vi alltså börjat vårt äventyr. Tur att någon i gruppen är duktig på mönsterkonstruktion :). Hanna är inte bara duktig på att rita, hon är också en hård men rättvis arbetsledare. Innan vi ens får sätta en sax eller en nål i det fina sidentyget måste vi bevisa att vi kan sy rakt.... Vilket vi klarade med glans!!!!!!

Vanligt folk

Mitt bland siden, pärlor, spets och annat adligt fanns det gott om vanligt folk. Därför valde vissa av oss att inspireras av den holländska konstnären Jan Steen istället. På sajten http://www.metmuseum.org hittade vi gott om intressanta verk, bland annat dessa:











På samma tema kan artiklarna kring vanliga kvinnors kläder under 1600-talet, som hittas på http://www.reconstructinghistory.com/ vara av intresse.

Första halvan av 1600-talet:
http://www.reconstructinghistory.com/articles/17th-century/common-womens-clothing-in-the-early-to-mid-17th-century.html

Och andra halvan:
http://www.reconstructinghistory.com/articles/17th-century/a-survey-of-common-womens-clothing-1660-1680.html

Inspiration

När vi väl hade tyget var dags att börja leta efter lämpliga modeller och det visade sig vara lättare sagt än gjort, då det finns ett överflöd av exempel att inspireras av! Sajten http://www.gogmsite.net. har ett imponerande galleri kvinnliga dräkter. Titta bara på dessa fantastiska klänningar!

1660 Marie Mancini by Pierre Mignard (location unknown to gogm)

1660-1680 Maria Mancini by Jacob Ferdinand Voet (Rijksmuseum)

Honourable Miss Leigh (d.1688), Viscountess Tracy by ? (Lamport Hall - Lamport, Northamptonshire UK)

1654 Anne Bulwer by Gerard Soest (Philip Mould)

Barbara Villiers by Lely studio (location unknown to gogm)

I begynnelsen...

... var det siden. Metervis med siden och drömmar om 1600-talsklänningar.

Välkommen till vår barocka modeblogg!

Följ hur vår syjunta förvandlar metervis med siden, ylle, linne och en del spetsar till barockklänningar.

Baroque Girls

Five girls, four dresses and one sewing machine.

RSS 2.0